Dödssynden

 
Dödssynden, skriven av Harper Lee och publicerad 1960.
 
Boken handlar om flickan Jean Louise Finch, mest kallad Scout. Hon är 6 år gammal och bor med sin pappa Atticus och bror Jeremy, kallad Jem, i den fiktiva staden Maycom, Alabama. Det hela utspelar sig mellan 1933 - 1935. Atticus är advokat och har tidigt lärt sina barn läsa och undahåller inte mycket för dem, trots deras ålder. Detta ger Scout problem när hon väl börjar skolan där tanken är att alla ska lära sig i samma takt och Scout som redan kan läsa blir istället uttråkad och en aning aggressiv mot sina klasskamrater. 
I huset bredvid Scout och Jem bor en udda karaktär som heter Boo Radley och som ingen någonsin ser. Det går förstås rykten i staden, att han går ut på nätterna och smygtittar på damerna i staden. Scout och Jem börjar på lek störa Radleys för att få ut Boo men Atticus säger till dem att låta familjen vara i fred då de uppenbarligen vill vara i fred, annars hade de gått ut. 
En dag börjar det viskas om Atticus i staden och han förbereder barnen på att det kommer bli en jobbig tid framöver. Han har blivit utnämnd av stadens domare att företräda en svart man vid namn Tom Robinson som står anklagad för våldtäkt mot en ung vit kvinna. Staden har redan dömt honom, men Atticus tänker försvara honom som vilken annan man som helst. 
Scout förstår inte allt hon ser och hör i staden men hon börjar själv tänka mycket på hur folk ser på varandra. Det finns mängder med familjer i staden och alla har sina egna egenskaper och alla vet hur de är och förväntar sig inte något annat från dem. 
 
En riktigt bra bok enligt min mening. Det är förståeligt att det är en amerikansk klassiker. Det är också förståeligt att den utspelar sig på 30-talet och skriven på 50-talet. N-ordet figurerar flitigt genom hela boken. Även Atticus och andra karaktärer som inte alltid tycker svarta är sämre än dem själva använder det på ett alldagligt sätt vilket tyder på hur utbredd rasismen var i USA (jag vet att det är svårt att föreställa sig det idag....) 
Men som helhet är det en fruktansvärt bra bok och helt klart läsvärd. Det var längesedan jag läste en bok som var så välskriven på ett så alldagligt sett, Harper Lee får med alla små detaljer och hon beskriver Scouts växa upp-historia på ett trovärdigt sätt. Jag har tänkt läsa den i så många år men det har aldrig blivit av innan. Jag tycker särskilt mycket om Atticus, hans sansade, logiska karaktär tilltalar mig väldigt mycket. 
RSS 2.0